Ni kan säga vad ni vill, tycka vad ni vill.
Det är väl klart, ni får gärna göra det också..
herregud det är ett fritt land.
Jag kan nog ta mer än vad ni tror.
jag uppskattar mer er ärligthet än er patetiska arrogans.
Men ni tror såklart att jag är dum?
Jag vet väl vad ni tänker egentligen...
Hursomhelst...
Om saker och ting hade hänt vid en annan tidpunkt hade allt varit perfekt. Men nu har det gått för fort, alldeles för fort.
varför just nu, kunde du inte bara väntat ...
Det här kunde varit vad jag letat efter hela livet.
Det här kunde varit vad jag behövde.
Det här kunde faktiskt ha blivit bra.
men nej...en idiot som jag väntar aldrig.
För när det är försent det är då jag inser och ångrar.
Jag lär mig aldrig.
Jag vill, men jag kan inte.
Ibland vill jag för mkt.
Men nu vet jag...
Jag vet att det är rätt.
Men för alla andra är det för fel, och för andra gör det ont.
men jag vill, och jag måste våga chansa.
För första gången tänker jag prova att följa mitt hjärta.
Istället för min hjärna som jag trott varit förnuft.
Vi provar hjärtats väg. Vi provar. Jag chansar.
Det här är ett nu eller aldrig tillfälle.
Ni fattar inte, för ni är inte med, ni ser inte, känner inte.
Ni kan egentligen inte säga nåt, nej det kan ni inte.
För ni förstår inte, inte den här gången.
För nu vet jag. Jag vet.
Du är en gåta, jag är en gåta.
onsdag 11 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar