Jag vet hur det känns när man tappat allt hopp om lycka.
Jag vet hur det känns att leva utan lusten till det,
jag vet precis hur det känns att vara död inuti, ett vandrande tomt skal.
Jag vet hur det känns att bli huggen i ryggen av någon man trodde sig lita på.
Jag vet hur det känns att bli sårad enda in i själen.
Jag vet hur det känns att varje dag sätta på sig masken "jag mår bra, jag är glad"
Jag vet hur ont det gör när ens hjärta brister, jag vet hur det smärtar att varje dag bryta ihop ensam och gråta sig till sömns så fort mörkret faller på.
Jag vet hur det är att ligga sömnlös och försöka minnas känslan av glädje..
Men jag minns oxå hur det känns när allting börjar vända...
Jag minns hur det känns när det pirrar i magen och smilgroparna börjar växa sig stora.
Jag minns hur det känns att hålla en värmande hand i sin.
Jag minns hur det känns att ligga nära, tätt intill någon.
Jag vet hur det känns när en len hand rör ens kind.
Jag vet hur det känns när man äntligen kämpat sig fram och funnit lyckan!
Jag vet att alla en dag kommer finna lycka och hopp igen.
Jag vet att ingenting längre är omöjligt!