Karlstad 09.01.30 natten faller på.
Fredag, lugnet är enormt med tanke på veckodag.
Inom fyra väggar finns jag, endast jag och mina möbler.
Dom talar inte.
Det är tyst.
Tid för att fundera, rensa huvudet på tankar som flugit runt alldeles för länge.
Tid, tid, tid i överflöd.
För mycket jag och för lite du.
En ovan känsla inte värd att utstå under längre tid.
Jag står inte riktigt ut med mig själv som enda sällskap.
Allt blir så komplicerat och allvarligt då. Allt blir för seriöst.
För mycket vaken tid och för lite sömn.
Okej när man är två men förbjudet i min värld när man är ensam.
För mycket skit på tv, så jag stänger av.
En maskin som enda sällskap en fredag, är det då man ska inse att man försummat lite för många människor?
Gett dom lite för lite av den där tiden man idag har sådant överflöd av?
Nej.
Så är det inte.
Även om man tänker på att man ibland borde ägna mer intresse åt vissa.
Å andra sidan, vilket intresse har de ägnat en själv?
Man tänker en stund. Drar ingen slutsats, det finns ingen slutsats att dra.
Det är en gåta, alldeles för induviduell för er att lösa.
Jag själv vet knappt svaret.
Svaret på den där gåtan om livet och allt därtill.
Jag förväntar mig inte att ni ska förstå något av ovanstående.
Det är nog mest för mig själv, för att jag skulle få ur mig nåt lite av det som är svårt att tyda i mitt huvud. Alla grumliga tankar om saker jag inte riktigt kan komma fram till något alls om.
Nej, sängen är tom. Jag tror jag ska fylla den.
fredag 30 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar