torsdag 27 november 2008

Att va' kär!

Dags att blogga kände jag.
Kom nyss hem från en underbart skön promenad från skolan faktiskt.
När jag gick där med Jason Mraz i örat så fick jag fram poeten i mig, glädjen spred sig som en explosion i hela kroppen och jag tänkte: fan vad jag MÅSTE hem och blogga nu. Så jag har massa meningar huller om buller i huvvet som jag nu tänkte försöka sätta ihop till något bra och poetiskt, och jag har hört att när man skriver så måste man VÅGA för att det ska bli bra...jag ska ge det ett försök ;)


Jag är så kär så att jag vill explodera upp i tusentals bitar,
så alla mina känslor landar rakt över hela dig.
Jag vill kyssas med dina ögonfransar och klättra in i din mun.
Jag vill att din ömhet ska slita mig i stycken och att dina läppar ska sluka mig med den våldsammaste mjukheten.
Jag vill känna din hårda puls slå, i mig!
Jag vill dyrka och bli dyrkad, älskas med och älskas!
Innan och utan, hela tiden!
Jag vill smeka din kropp, len och kraftfull.
Se in i sensuella blickar, retas med din drift.
Jag vill känna din orakade kind mot min och kittlas av ditt skratt.
Jag vill vara ett med dig, sitta ihop, inte fast.
Som pusselbitar, du och jag. Perfekt.
Det är så, jag älskar att älska dig.
<3

Ja, jag är minsann kär.
Baby, du har allt...DU ÄR ALLT!
allt som min värld behöver.

1 kommentar:

Anonym sa...

Tyckte din dikt var jättefin mija! Hoppas allt är bra! :) XXX //Ebba