Klockan är mycket. Jag kan inte sova för att kroppen värker som om någon skulle använt mig som slagpåse. Jag hostar som en kärring som rökt i 50 år.
Febern går upp o ner och jag svettas och fryser om vartannat.
Jag skulle verkligen behöva sömn, men det går inte.
Jag skulle kunna döda för en kopp te, men kroppen bär mig inte upp ur sängen.
Det är nog det mest jobbiga med att ba själv, att man måste göra precis allting själv. Det finns ingen mamma som fixar och vårdar när man är sjuk, ingen som tvättar och lagar mat åt en. Ingen service, jag borde vant mig efter två år som ensamboende eller vad man kallar det? Men när man är sjuk så känns det extra hårt.
Jag missar jobber denna vecka, jag behöver verkligen vara där. Jag behöver verkligen tjäna pengar. Jag behöver vartenda öre jag kan få. Jag missar även praktiken, jag vill verkligen vara där. Jag vill verkligen inte missa mera, men jag kan inte gå dit som jag är nu. Jag skulle aldrig klara av ens resan dit.
Imorgon ska jag försöka åka till baby på sjukhuset och säga hejdå innan mamma och pappa hämtar hem mig till dom så jag kan åka till vårdcentral, jag har vart sjuk i snart två veckor o det är verkligen inte normalt. Jag behöver nåt..som gör mig fisk.
Vad som helst.
Hälsade på baby på sjukan idag, fyfan vad dålig han är :(
det är läskigt att man kan bli så jävla sjuk alltså..jag hoppas för allt i världen jag klarar mig utan inläggning på sjukan iaf. Det pallar ja inte.
Förhoppningsvis får baby komma hem imorgon oxå..:) Bli frisk snutt!
Nu ska jag slå på ännu en av tusen filmer jag sett på idag.
Hoppas ni andra mår bra. :)
Takecare.
tisdag 23 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar